By Alexander Reichenberg, den svenskfödda norska ishockeyspelaren med en lång och beundrad karriär både i Norge och Sverige, chockade hockeyvärlden när han tragiskt gick bort den 5 maj 2024. Den bekräftade dödsorsaken var självmord – något som hans familj modigt valde att tala öppet om.
I denna artikel får du en djupgående översikt över hans liv, dödsorsak och varför hans bortgång har blivit en viktig vändpunkt i samtalet kring psykisk ohälsa inom idrotten.
Vem var Alexander Reichenberg?
Alexander Reichenberg föddes den 13 juni 1992 i Leksand, Dalarna, men växte upp i Norge och representerade landet i flera internationella turneringar. Han började sin professionella karriär i Lillehammer IK och blev snabbt en av klubbens nyckelspelare. Under sin karriär hann han även spela för klubbar som:
- Färjestad BK (SHL)
- Mora IK (SHL)
- IK Oskarshamn (SHL)
- HC Sparta Praha (Tjeckien)
Han spelade även för det norska landslaget, inklusive deltagande i OS 2018 i Pyeongchang, vilket gjorde honom till en välkänd profil både i Norge och Sverige.
Alexander Reichenberg dödsorsak
Den 5 maj 2024 rapporterades att Alexander Reichenberg hade gått bort, endast 31 år gammal. I ett starkt och modigt uttalande bekräftade familjen att han tagit sitt eget liv. I dödsannonsen beskrev man det med orden: “Alexander valde att lämna oss.”
Hans bror Elias Reichenberg har därefter varit öppen med Alexanders psykiska ohälsa och betonat vikten av att våga prata om sina känslor – ett ämne som fortfarande är tabu för många, särskilt inom idrotten.
Reaktioner från idrottsvärlden
Nyheten om Alexander Reichenbergs död väckte starka reaktioner inom hockeyvärlden. Lillehammer IK, där han tillbringade stora delar av sin karriär, uttryckte sin djupa sorg:
”Alexander var inte bara en stor spelare – han var en älskad vän, lagkamrat och förebild,” sade klubbens ordförande Per Olav Andersen.
Även svenska klubbar som Färjestad BK och Mora IK uttryckte sina kondoleanser, och spelare från hela SHL hyllade Reichenberg i sociala medier och på isen.
En viktig påminnelse om psykisk ohälsa
Alexander Reichenbergs bortgång har aktualiserat en viktig fråga: hur vi hanterar psykisk ohälsa, särskilt bland unga män och elitidrottare. Hans död är ett tragiskt exempel på hur djupt lidande kan gömma sig bakom ett leende ansikte och en framgångsrik karriär.
Psykologer och experter lyfter att idrottare ofta känner sig tvungna att vara mentalt starka, vilket gör att de drar sig för att söka hjälp. Just därför är det så avgörande att vi pratar öppet om ämnet – precis som Reichenbergs familj valt att göra.
Hjälp finns att få – Du är inte ensam
Om du själv eller någon i din närhet kämpar med mörka tankar eller psykisk ohälsa, finns stöd att få. Här är några svenska resurser:
- Mind Självmordslinjen – Ring 90101 eller chatta anonymt på mind.se
- 1177 Vårdguiden – Rådgivning och kontaktuppgifter till närmaste psykiatriska mottagning.
- Jourhavande präst via 112 – Tillgänglig alla nätter kl. 21–06.
Ett arv att bära vidare
Alexander Reichenbergs liv och karriär kommer att bli ihågkommet för hans talang, lojalitet och passion för sporten. Men kanske ännu viktigare är det samtal hans död har väckt – om att ingen ska behöva lida i tystnad.
Familjen Reichenberg har valt att använda sin sorg som en röst för förändring. De uppmanar nu andra att tala, att lyssna, och att söka hjälp när livet känns tungt.
Slutsats
Alexander Reichenbergs tragiska död är en påminnelse om att psykisk ohälsa kan drabba vem som helst – även de som verkar ha allt. Hans liv är värt att hyllas, men hans bortgång får också tjäna som startskott för ett mer öppet och empatiskt samtal om psykisk hälsa i samhället.
Vi minns honom inte bara som en stor hockeyspelare, utan som en människa – vars berättelse kan hjälpa andra att våga prata och söka stöd i tid.
